För fem år sedan idag, så satt vi strax efter middagen och fixade lite olika saker. Mamma och pappa var uppe och tittade på film, lillebror och hans kompis spelade något datorspel och jag satt nere i gästrummet (bodde ju då fortfarande i Uppsala och var hemma för att fira Mors dag) och pratade med Adde i telefonen.
Plötsligt tycker jag att det känns som att det luktar rök och börjar titta ut genom fönstret för att se om det är något. Då hör jag hur grannen BULTAR på dörren och skriker att det brinner. Jag lägger på, genom att säga till Adde "Det brinner..." och öppnar dörren och ser hur lågor slår ut ur förrådet och jag skriker till mamma, pappa, lillebror och hans kompis att komma ner och gå ut.
När vi kommer ut ser vi hur grannarna har samlats runt huset och försöker med alla medel släcka branden men det går inte... Den har helt enkelt blivit för stor och lågorna är så stora att vi nu måste försöka se till att det inte börjar brinna i huset...
På avstånd hör vi sirener och den 1 ½ minuten var nog det längsta i mitt liv. Taket på huset börjar brinna och vi ser hur det ryker ut ur ventilationen på övervåningen... Mamma är i ren chock och brorsan är tystlåten. Pappa och grannarna försöker fortfarande att släcka branden tills brandbilar, ambulans och polisen når vår gata. Jag har fått med min pappas mobiltelefon ut ur huset och ringer Ove & Lillis och ber dem att komma och ta hand om mamma för polisen behöver få svar på sina frågor.
Brandmännen är snabba som tusan och på några sekunder har de klättrat upp på taket och slagit sönder det för att komma åt branden i huset. Några andra står med vattenslangar mot förrådet och garaget. Ambulanspersonalen börjar arbeta med mamma och försöker få henne att slappna av. Pappa får gå iväg med brandmännen, inte dom som släcker, och blir frågad mängder med frågor. Polisen tar med mig och frågar mig en massa frågor. Mitt i allt kommer jag på att Adde måste vara jätteorolig... Efter att jag pratat med polisen så ringer jag upp honom och säger som det är... Han har redan hoppat in i bilen och är på väg upp från Mariestad. Min hjälte!
Branden blir tillslut släckt och förvånansvärt så är det bara förrådet och 1/4 av taket på huset som är förstört. Förutom allt som har brunnit inne... Eftersom mamma och pappa flyttat hem från Dubai några månader tidigare var ju hela förrådet överfyllt med saker som inte fick plats i huset.
När alla gäster gått hem till sig, alla brandmän, ambulanspersonal och poliser åkt iväg och vi satte oss i vardagsrummet, mamma, pappa, lillebror och jag... Så var det ett otroligt lugn över oss.. Det var en otroligt surialistisk känsla av att ha vunnit över döden... En känsla som jag aldrig kommer glömma...
När Adde kom fram efter många timmars körning så brast det för mig. När jag stod där i hans famn så rann tårarna... tårarna som inte kom när jag var mitt uppe i paniken, då var det viktigare att ta hand om mamma, lillebror och pappa... Och sen fick jag gråta när jag hittat min trygghet...
En eftermiddag vi aldrig kommer glömma...
Läs även andra bloggares åsikter om Eldssvåda, utryckning, ambulans, brandbil, brand i villa, Polisen, lägga tak, hantverkare, Fire, Fire truck, Fire engine, EMT, Fire in a residential area
Contact me at mail@karoleen.se .
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar